Effekterna av svenskt internationellt bistånd till moderna preventivmedel, 2024

Sammanfattning

Tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) – inklusive moderna preventivmedel – räddar liv, främjar jämställdhet och stärker möjligheterna till utbildning, ekonomiskt deltagande och hållbar utveckling. Sverige har länge varit en ledande SRHR-givare och bidragit till program som stärker hälso- och sjukvårdssystem och stödjer hälsa och rättigheter för kvinnor, ungdomar, hbtqi+-personer och grupper med otillräcklig tillgång till vård världen över.

Sveriges internationella bistånd till moderna preventivmedel under 2024 uppskattas till omkring 458 miljoner kronor. Investeringen gjorde det möjligt för uppskattningsvis 3,6 miljoner kvinnor och par i låg- och medelinkomstländer att få tillgång till moderna preventivmedel. Den bidrog också till att förebygga ungefär:

• 1,3 miljoner oplanerade graviditeter, däribland
• 507 000 oplanerade födslar
• 388 000 osäkra aborter
• 1 521 mödradödsfall

Resultaten speglar enbart en del av Sveriges bredare bidrag till SRHR. Svenskt bistånd stödjer också vård för mödrar och nyfödda, säker abortvård där den är laglig, insatser för hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, sexualundervisning, insatser mot könsrelaterat våld samt starkare hälso- och sjukvårdssystem.

I en tid av minskat utvecklingsbistånd, tilltagande humanitära och klimatrelaterade kriser samt växande motstånd mot SRHR skulle nedskärningar i det svenska stödet få omedelbara följder. En årlig minskning med 40 miljoner kronor skulle innebära att cirka 316 000 färre kvinnor och par fick tillgång till moderna preventivmedelstjänster. Detta skulle varje år kunna leda till uppskattningsvis ytterligare 111 000 oavsiktliga graviditeter, 44 000 oplanerade födslar, 34 000 osäkra aborter och 133 mödradödsfall. Att upprätthålla Sveriges investeringar och internationella ledarskap är därför avgörande för att skydda hälsa och mänskliga rättigheter, främja jämställdhet och säkra fortsatta framsteg mot Agenda 2030 för hållbar utveckling.¹

Metod: Med hjälp av en etablerad metod som Guttmacher Institute utvecklat inom rapportserien Just the Numbers uppskattades omfattningen av Sveriges internationella utvecklingsbistånd till preventivmedel och dess effekter på den reproduktiva hälsan. Sveriges stöd till moderna preventivmedel 2024 beräknades med utgångspunkt i utbetalningsdata från OECD:s biståndskommitté (DAC) och den reviderade Muskoka-metoden. Belopp i amerikanska dollar räknades om till svenska kronor med Sveriges riksbanks årsgenomsnittskurs för 2024.² Hälsoeffekterna modellerades av Guttmacher Institute med hjälp av kostnader per preventivmedelsanvändare för 2024 och kvoter för hälsoutfall från studien Adding It Up 2024³ samt metoden bakom Family Planning Investment Impact Calculator.⁴ Eftersom integrerade program och flexibel finansiering inte fullt ut kan identifieras i OECD:s rapportering är detta försiktiga uppskattningar av finansiering och effekter.

Sveriges stöd till SRHR

Tillgång till heltäckande  SRHR, inklusive tjänster för moderna preventivmedel, är avgörande för bättre hälsa och ökad jämställdhet. Investeringar i SRHR bidrar till friskare liv och stödjer samtidigt utbildning, ekonomiskt deltagande och hållbar utveckling genom hela livet.⁵

Sverige har en lång historia av investeringar i SRHR. Genom sitt internationella utvecklingssamarbete har Sverige främjat hälsa och rättigheter för kvinnor, ungdomar, lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner (hbtqi+) samt andra marginaliserade grupper, samtidigt som landet har stärkt hälso- och sjukvårdssystem och främjat jämställdhet. Under 2024 avsatte Sverige 5,29 procent av sitt offentliga utvecklingsbistånd till SRHR.⁶ I juli 2026 lovade regeringen ytterligare 60 miljoner kronor i stöd till FN:s befolkningsfonds (UNFPA) initiativ Midwifery Accelerator.⁷ Detta stöd är avgörande i ett läge med minskande utvecklingsfinansiering, allt fler humanitära och klimatrelaterade kriser och ett växande motstånd mot SRHR i vissa länder. Svenskt utvecklingssamarbete visar att stöd till SRHR och jämställdhet är nära kopplat till socialt konstruerade normer.⁸ Därför krävs långsiktig finansiering och påverkansarbete för att erbjuda tjänster, skydda rättigheter och möjliggöra varaktig social förändring.

En heltäckande SRHR-insats omfattar ett brett paket av grundläggande tjänster⁵, vilket illustreras i figur 1. Denna analys fokuserar särskilt på en del: tjänster för moderna preventivmedel. Sveriges internationella bistånd till moderna preventivmedel 2024 uppskattades till omkring 458 miljoner kronor. Dessutom är finansieringen ofta integrerad i större program och flexibla finansieringsformer som inte fullt ut kan fångas upp genom rapporteringen till OECD:s biståndskommitté och den reviderade Muskoka-metoden (Se avsnittet om metod och källor).

Effekter av Sveriges investeringar i moderna preventivmedel

Under 2024 beräknas Sveriges finansiering av moderna preventivmedel ha gett 3,6 miljoner kvinnor och par tillgång till sådana tjänster. Därigenom beräknas cirka 1,3 miljoner oplanerade graviditeter ha förebyggts och som följd 507 000 oplanerade födslar, 388 000 osäkra aborter och 1 521 mödradödsfall ha undvikits i låg- och medelinkomstländer.

Figuren nedan visar nyttan av Sveriges nuvarande investeringar och vad som står på spel om finansieringen minskar. Även relativt små nedskärningar i det internationella biståndet till moderna preventivmedel skulle innebära att färre kvinnor och par får tillgång till preventivmedel och att antalet oplanerade graviditeter, osäkra aborter, oplanerade födslar och mödradödsfall ökar. Exempelvis skulle en minskning av finansieringen med 40 miljoner kronor innebära att omkring 316 000 färre kvinnor och par per år får moderna preventivmedel. Detta beräknas leda till ytterligare 111 000 oplanerade graviditeter, 44 000 oplanerade födslar, 34 000 osäkra aborter och 133 mödradödsfall.

Fortsatt svenskt ledarskap i finansieringen av SRHR

Sveriges investeringar i SRHR, och i synnerhet i moderna preventivmedel, har haft betydande och mätbara effekter. De har räddat liv, förbättrat hälsan och bidragit till att kvinnor och flickor själva kan avgöra om och när de vill ha barn. Investeringarna kan också bidra till bredare utvecklingsvinster, exempelvis flickors utbildning, kvinnors ekonomiska deltagande, jämställdhet och starkare hälso- och sjukvårdssystem.^5,9

Det är viktigt att understryka att beräkningarna i denna rapport bara fångar en del av Sveriges bredare bidrag till SRHR. Den samlade effekten är betydligt större eftersom svenska investeringar även bidrar till vård för mödrar och nyfödda, säker abortvård där den är laglig, insatser för hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, (STI) förebyggande och hantering av könsrelaterat våld, sexualundervisning och ett bredare arbete för att stärka hälso- och sjukvårdssystem.^5,10

Sverige har under lång tid varit en av de ledande internationella givarna till SRHR. När den globala finansieringen av SRHR utsätts för allt större press är det extra viktigt att Sverige behåller sitt inflytande och sina investeringar i moderna preventivmedel och heltäckande SRHR, för att skydda kvinnors hälsa, främja jämställdhet och mänskliga rättigheter samt upprätthålla framstegen mot Agenda 2030 för hållbar utveckling¹ och tiden därefter.

Metod och källor

Finansieringsdata för moderna preventivmedel

För denna analys estimerade Guttmacher Institute Sveriges internationella bistånd till moderna preventivmedel under kalenderåret 2024. Uppgifter om utbetalningar till moderna preventivmedel på landsnivå togs fram ur OECD:s biståndskommittés (DAC) data för 2024 med hjälp av den reviderade Muskoka-metoden. Muskoka2-metoden uppskattar vilken andel av bilaterala och multilaterala bidrag som stöder reproduktiv hälsa samt hälsa hos mödrar, nyfödda och barn, utifrån officiella biståndsuppgifter som rapporterats till OECD DAC.^11,12

Vid preventivmedelstoppmötet i London 2012 enades givarregeringar om en reviderad Muskoka-metod för att specifikt uppskatta bistånd till preventivmedel.¹³ För bilateralt stöd tillämpades andelar på relevanta ändamålskoder i DAC-systemet. För multilaterala kärnbidrag tillämpades fasta andelar av de totala utbetalningarna: 20 procent för UNFPA, 5 procent för Världshälsoorganisationen (WHO), 1 procent för bidrag till Världsbankens International Development Association och 5 procent för Globala fonden.^{6, s. 110–111} Utbetalningarna sorterades, där så var möjligt, efter mottagarland eller geografiskt område, inklusive stöd till regioner och ospecificerade mottagare.

Detta metodval ger en relativt försiktig uppskattning av Sveriges bilaterala och multilaterala finansiering av moderna preventivmedel 2024 (över 43 miljoner USD, motsvarande cirka 458 miljoner kronor), jämfört med vissa andra tillgängliga källor. En annan källa redovisar ett belopp som är nära tre gånger högre än i denna analys för Sveriges bilaterala stöd och en preventivmedelsjusterad andel av kärnbidragen till UNFPA.¹⁴ För källor som anger belopp i amerikanska dollar användes växelkursen 10,56 kronor per dollar, enligt Sveriges riksbanks årsgenomsnitt för 2024.²

Modellberäknade uppskattningar av hälsoeffekter

Effekterna av nuvarande investeringar och av eventuella minskningar som analyseras här bygger på kostnader och effekter från Adding It Up 2024³ och metoden för Family Planning Investment Impact Calculator.⁴ Antalet kvinnor och par som skulle få preventivmedelsvård vid en given finansieringsnivå uppskattades genom att dividera den årliga investeringen med den genomsnittliga årskostnaden per preventivmedelsanvändare. Den genomsnittliga kostnaden avspeglar fördelningen mellan använda preventivmedelsmetoder och den årliga kostnaden för varje metod i mottagarlandet 2024. Den omfattar både direkta kostnader för att tillhandahålla preventivmedel och tillhörande program- och systemkostnader som krävs för att det bredare hälso- och sjukvårdssystemet ska kunna erbjuda denna vård.

Hälsoutfall per preventivmedelsanvändare som fått tillgång till tjänsterna beräknades som en kvot baserat på metoden från Adding It Up 2024 för att uppskatta hur många oavsiktliga graviditeter, osäkra aborter, oplanerade födslar och mödradödsfall som förebyggs vid respektive finansieringsnivå. Resultaten bygger på kostnaderna i den nuvarande vårdmiljön och tar inte hänsyn till de ytterligare indirekta kostnader som skulle krävas för att skala upp tjänsterna så att de når många fler användare, exempelvis utbyggnad av infrastruktur eller utökning av personalstyrkan.